Det är ett sorgearbete att leva...
Kategori: Allmänt
Det gick inte ens ett dygn förrän jag hittade stor knöl i bröstet. Jag blev såklart uppjagad, men samlade ihop mig väldigt snabbt och ringde bröstkliniken för en tid. Jag tycker ändå att jag hanterade det på ett samlat sätt.
Sköterskan som jag pratade med lugnade mig när hon hörde att den typ fiskbullestora klumpen faktiskt sitter på precis samma ställe som där jag hade en ofarlig cysta för några år sedan. Hon menade att det inte är ovanligt att de kan komma
tillbaka. Så nu håller jag tummarna för att det är samma cysta som bråkar igen.
Fast jag tycker ändå att det är lite typiskt att man aldrig kan få känna sig riktigt lugn och glad. Eller så är det helt enkelt som Kristina Lugn skrev:
"Det är ett sorgearbete att leva. Om man inte förstår det blir man aldrig glad."
Jag gick i alla fall ut och plockade hallon idag efter att jag ätit middag och det var skönt. Fast nu är jag väl proppfull med fästingar.
Det skymde och jag såg en luftballong. Kan du se den?
